tisdag 17 juni 2008

Tillbaka....


Jahapp. Snart ett år sen man skrev sist. Börjar dock klia lite i fingrarna.

Så vad har hänt sen sist man skrev..hmm. Givetvis har det hänt massor av saker, det gör det ju varje dag om man ser på det så.
I det stora hela så trampar jag kvar på samma punkt som sist. Kämpar fortfarande mot myndigheter när det gäller min hälsa och hela den cirkusen. Har dock träffat en riktigt bra psykiatriker, vilket inte är helt lätt.
När det gäller F-Kassan så har det bytts handläggare 3 gånger...allt för att göra det enklare för individen..NOT.
I det stora hela så är jag inne i, en för mig, bra period. Tröttheten och sömnen är som den är, men jag mår ganska ok ändå. Har inte så stora svackor.
Längtar efter att få sova och jobba, men jag har lovat mig själv att inte oroa mig så förbannat för det. Samma sak gäller ensamheten och ekonomin som är riktiga glädjesänkare. Försöker se till det jag har istället i form av familj och vänner.
Tar en dag i taget. Vet att jag är seg och envis, ger mig aldrig.

Läste precis lite på Tranas sida. Såg min nya tatuering där :-) Så jag snor bilden fort som fan och lägger upp den här. Är grymt nöjd med den.
Va även inne på Jennys sida...hon skriver otroligt bra den kvinnan.

Nu ska jag bekanta mig med Jensas blogg.

Höres...

onsdag 15 augusti 2007

Ang Moment 22

Ja, va fan ska man säga. Vad är Moment 22? Meningen i sig faller under ett väldigt brett spektra.
För mig handlar, eller rättare sagt passar Moment 22 in på så många olika plan. Det kan vara rena motsatser, till att hamna i kläm i livets olika mysterier och gång. Man skulle kunna ha långa kvällar i goda vänners lag, och bara sitta och diskutera fenomenet Moment 22.

I mitt fall och i min fria tolkning följer här ett ex på vad det kan stå för.

Som vi alla vet så hänger allt ihop när det gäller kroppens alla funktioner, både vad det gäller fysiken och det själsliga. Det ena leder till det andra osv.
I mitt fall som levt med ångesten hand i hand nu i snart 11 år så är det största hindret idag, förutom min rädsla och egna negativa tankar, vården.
Att bara har gått och väntat på att få träffa en psykiatriker i snart 28 mån i sig är ett Moment 22. Vart tog vårdgarantin vägen? Är jag slut nu som produktiv människa vid 38 års ålder..jag som bara längtar ut i arbetslivet..bara jag får den där hjälpen som jag vet att jag behöver just nu, för att tordas igen, att våga besegra rädslan för ångesten.
Ju längre hjälpen dröjer ju mer hopar sig problemen. Det är allt från ekonomi till att vara rädd för att inte hitta tillbaka till sin forna identitet. Identitet är kanske fel ord, men den hänger ihop med ens eget självförtroende, som är det första som rasar när ångesten regerar.
För mig blir pusslet bara större och större då det är en massa andra faktorer som gör att min ångest dansar salsa av ren glädje.
En viktig del i att bli fri från ångesten är förutom medicin och terapi, är sömnen. Sömnen är oerhört viktig för allas välmående och utan den så slutar vi att fungera.
I mitt fall, innan den sista ångest kraschen, så började jag känna mig så förbannat trött på dagarna när jag jobbade. Det slutade med att jag till sist sökte hjälp och fick genomgå ett sömntest som visade att jag hade ca 18 st totala syrestopp i timmen. Dom fann också att det absolut bästa för mig, för att försöka komma till rätta med sömnen, var att göra en bettskena som gör att underkäken skjuts fram och ökar syre tillförseln.
Detta var också en förklaring till att jag lider av sådana mardrömmar 9 nätter av 10. Ne där ljög jag lite. Ångesten är anledningen till mina mardrömmar, men sömnproblemen gör att mardrömmarna förstärks då man inte får syre till hjärnan under stoppen..hmmm
Trots beskedet att jag hade dessa sömnproblem så blev jag glad. Det funkar så då man hela tiden söker svar inför sig själv och sin ångest. Fan här har jag kanske en lösning som kommer att få mig att må riktigt bra igen.
Så glad i hågen går man till käk kirurgen för att få sin skena. Resultatet av detta möte har milt sagt gått rent åt helvete. Varför? Jo huvudpersonen i fråga har sedan länge haft dålig tandstatus pga sina tidigare ångest perioder. Dels har medicinerna samt depressionen som följt med ångesten gjort att mina tänder rasat. Jag har lagat tänder för tio tusentals kronor genom åren.
Så nu blev det ingen skena förrens mina tänder va lagade vilket skulle kosta mig ca 40 000.
Vad göra? Jo jag kontaktade läkaren igen på sömnenheten och fick istället en andnings maskin. Denna gör en otrolig skillnad för ens sömn. Men, dessa ständiga men. Jag då jag har min ångest, sliter av mig masken på nätterna då jag får panikkänsla av trycket kring ansiktet som denna mask innebär. Till följd av detta så sover jag aldrig mer en ca 2-3 timmar åt gången. Och när jag vaknar så är det av att jag slitit av mig masken i kombination av någon mysig mardröm.

För att korta ner denna text så har jag gått mina ronder mot F-kassan, Landstinget samt socialen för att få den hjälp som jag har rätt till enligt dessa 3 instanser. Saken är den att dom skickar mig emellan då just dom förstår problematiken, men att det är inte deras bord. Så där har det hållit på nu sen januari 05. Jag är glad att jag i grund i botten är en sån nyfiken varelse, nyfiken på vad livet har att erbjuda mig i framtiden. För energin och skammen över att inte vara förstådd bland vänner och släktingar tar på mitt inre.

Kalla det för Moment 22 eller kanske det är flera små Moment 22...

Kommer nog mer i detta ämne..

fredag 10 augusti 2007

Jag i bildform..gammalt och nytt.




Lite blandat..Cafe..skjuter lite buler..vrida nacken ur led bilden är från -90
<---Lite full go o glad för nått år sen..

De inneboende små glädjespridarna.



Ja..man är katt människa sen barns ben. Haft många katter genom åren. Kan sitta och bara begrunda dom och deras sätt att vara i långa stunder. Älskar deras självständighet. Det är just den egenskapen som många inte inte klarar av med just katter..att man inte kan kontrollera dom.

Lite bilder på mina katter och förmodligen en och annan rad kommer att skrivas i mina kommande bloggar.

Hmm...


Ska man äntligen börja blogga nu och släppa lös fantasin och sina tankar i skrift..

Har ju sedan barnsben alltid varit en funderare..ofta fått höra från vänner att-fan Henke sätt dig o skriv..
Nu tillhör ju jag den kategorin av människor som har tusen tankar och ideer, men samtidigt lider av total skrivkramp...

Så detta är en utmaning för mig själv..

Vi börjar med detta så får vi se. Allt har sin tid.

En sak är säker dock. Alea iacta est.